Vår allra första dugga

På tandläkarprogrammet i Umeå har vi duggor i vissa kurser. För er som inte vet är dugga en typ av skriftlig deltentamen som är mindre omfattande än den riktiga tentamen. Oftast är det frågor som ställs med flervalsalternativ, men på våran dugga förekommer även frågor där man får redogöra skriftligt. Man kan antingen svara på svenska eller engelska, det spelar ingen som helst roll. Våra duggor innehåller runt 18 frågor där de flesta är kryssfrågor. Provtiden är 3 timmar och vi skriver i Östra Paviljongen. I kursen medicinsk biokemi och cellbiologi har vi två duggor, en i slutet av februari och en i slutet av mars. Sluttentan äger rum i mitten av april månad.

På våran utbildning är duggor varken obligatoriska eller betygsgrundande, man kan därför se en dugga som ett förhör för sig själv. Det kan vara en bra idé att satsa på duggan eftersom den kan ge extrapoäng till sluttentamen. Om man får 60% rätt på duggan får man 1 extrapoäng som adderas till sitt sluttenta-resultat. Får man 80% rätt är det 2 extrapoäng. Det har funnits fall där elever fått godkänt på sluttentan tack vare dessa extrapoäng de fick från duggorna!

Vi hade vår första dugga måndagen den 27 februari och helt ärligt gick det åt skogen för mig. Jag och de flesta av mina kursare hade problem med många av frågorna, som var väldigt annorlunda jämfört med de gamla duggorna, därför är det bäst om ni tar de gamla duggorna med en typa salt. Frågorna är inte detsamma från år till år! Att kolla på en gammal dugga och tänka ”hmm…de hade inga frågor om genreglering förra året, då behöver jag inte fokusera på det avsnittet” är ett stort misstag!

Hursomhelst kommer inte resultatet från duggan påverka slutbetyget som tur som, så det är egentligen ingen fara. Jag får helt enkelt plugga bättre inför nästa dugga som äger rum om en månad. Innan dess är det många case som vi måste jobba med. Jag har ett hatkärleksförhållande till dessa ”case” eftersom jag får ångest av tanken på att jag ”kanske” kan bli lottad och stå framför klassen. Jag tycker i alla fall att det känns skönare att veta med säkerhet om man ska framföra framför klassen eller inte än att låta slumpen avgöra. Med detta sagt tycker jag att case är ett bra sätt att förhindra prokrastinering. Man är tvungen att diskutera frågorna i grupp. Man är tvungen att förstå frågorna innan man kan svara. Man är tvungen att själv söka upp information och på så sätt kommer man bättre ihåg. Case + duggor är mycket bra för de som har uppskjutarbeteende!