LEGO-bitar i undervisnings- och inlärningssyfte

Vad tänker du när du hör ordet ”lego”?

LEGO tillverkas och marknadsförs som en barnleksak och dem flesta förknippar det med barn, men sanningen är att man kan utnyttja legobitar i många olika syften, bl.a. i undervisnings- och inlärningssammanhang.

Under uppsatsdiskussionen förra veckan använde min lektor legobitar för att demonstrera för oss elever de olika komponenterna hos bakterien Streptococcus Agalactiae som bidrar till att den kan binda in till hjärtklaffarna och framkalla endokardit (inflammation i hjärtklaffarna). Jag tyckte det var ett utmärkt sätt att demonstrera bakteriens virulensfaktorer, något som annars skulle vara för abstrakt.

Jag har haft turen att få legobitar från BriXtar som är en social plattform för LEGO-användare. De vill visa att LEGO-bitar kan användas till nästan vad som helst och att det inte finns någon övre åldersgräns, vilket jag fullständigt håller med om. Mitt tips är att använda legobitar i plugget, det underlättar en hel del! Låt fantasin flöda!

Besök gärna deras hemsida, de har mycket att erbjuda.

https://www.brixtar.com

 

IMG_0432

Annons

Jag deltog i ett forskningsprojekt

Killarna i klassen fick för några veckor sedan ett mail angående en studie om nackmuskulaturen.  Syftet med studien är att undersöka nackens funktion vid samtidig smärta i nackmuskulatur.

Efter att ha läst beskrivningen blev jag intresserad och anmälde mig på direkten. Jag fick fylla i blanketter och sedan genomgå två kostnadsfria undersökningar varav den ena var en undersökning av nackens funktion och den andra av käkens funktion som tar 30 minuter ungefär. Man ska trots allt vara helt frisk och inte inta några mediciner, det kan påverka studieresultatet.

Igår ägde själva studien rum. På vägen till Norrlands Universitetssjukhus blev jag stoppad av polisen för en rutinmässig nykterhetskontroll. Jag var rädd att jag skulle komma försent då det tog längre tid än vad jag hade tänkt mig att skrapa bilrutorna på morgonen. (Jo, det är väldigt mycket snö i Umeå redan i november).

När jag väl var där kändes det lite pirrigt men ändå spännande då jag aldrig deltagit i en studie förut. Jag fick sätta mig på en stol och många elektroder tejpades fast på mitt ansikte och nacke för att mäta aktiviteten. Jag fick gapa och stänga munnen i en bestämd takt som jag fick öva på. Därefter kom en narkosläkare och injicerade koksalt i höger sida nacke. Jag visste att det skulle göra ont då det framstod tydligt i beskrivningen jag fått i mailet, men satans vad chockad jag blev! Smärtan var mycket värre än vad jag hade tänkt mig. Det kändes tungt, molande, värkande och krampaktigt. Nä, det var en vidrig smärta faktiskt.

FYI, koksalt brukar injiceras intramuskulärt vid forskningsstudier för att inducera smärta hos muskulaturen. Det kanske är så att injektionen av koksalt bidrar till att muskelfibrerna trycks ut och därför är det lite svårt för dem att kontrahera normalt, det i sin tur kan påverka nociceptorerna samt nervtrådar som förmedlar smärta. Salinlösningen (koksalt) tas om hand av lymfbanorna så problemet löser ju sig till slut. Efter fem minuter avtog smärtan och jag fick betygsätta smärtan på en skala från 1-10. Först sa jag 6, men ändrade mig till 7 och narkosläkaren skrattade.

Efter att smärtan avtagit fick jag gapa och stänga munnen många gånger till. Till slut injicerades koksaltlösning i vänster sida nacke och denna gång gjorde det inte alls ont märkligt nog. Min klasskompis deltog också i samma studie och han sa att en av sprutorna förmedlade ingen smärta i nackmuskulaturen. Undrar vad det kan bero på? Hmm…

Det var roligt att få vara en del av studien vars resultat kommer publiceras om cirka ett år. Can’t wait!

IMG_0396.JPG

Kurser på termin 2

På termin två läser vi kursen Mikrobiologi, Immunologi och Virologi (MIV) parallellt med kursen Orala infektionssjukdomar (OF).

Vi får göra väldigt många laborationer i båda kurserna, totalt är det sju labbar. Varje labb kan ta flera dagar pga inkuberingstiden och diverse. En vanlig dag är att vi börjar kl 8.30 och har två tre föreläsningar fram tills lunch. Sedan har vi labbgenomgång i en timme och till slut labbar vi i två tre timmar. Vissa labbar är roliga och intressanta, andra är långtråkiga då vi måste sitta och vänta på inkuberingen. Här nedan sammanfattar jag varje labb för er;

Labb I – handlar om sterilisation, desinfektion samt temperatursresistens hos sporer. Vi får experimentera hur bra de olika desinfektionsmetoderna är på att döda bakterier. Metoderna är; värmebehandling, kemisk behandling (t.ex. FLUX, tvål, Listerin), sterilfiltrering och UV-strålning.

Lab II – handlar om analys av okänt bakterieprov där vi fick identifiera bakterien med hjälp av Methylene Blue, Gram staining och mikroskopering.

Labb III – handlar om genetisk överföring av antibiotikaresistens mellan olika bakteriestammar. Vi fick se hur bakterierna överförde sitt DNA via konjugering, otroligt intressant!

Labb IV – handlar om hur bakterietillväxten påverkades vid användning av olika typer av antibiotika såsom ”bactericidal”, ”bacteriostatic” och ”bacteriolytic”. Med hjälp av OD-mätare och Viable Count (VC) kunde vi jämföra resultaten på ett diagram.

Lav V – handlar om förebyggande av smittspridning på tandläkarklinik. Vi fick undersöka hur effektivt smittspridning kan förhindras med munskydd, handskar, handtvätt, tvål, Alco Free och PREOP 80. Vi fick bl.a. fila naglar, spotta på våra händer, prata i fem minuter mot en agarplatta med respektive utan munskydd och mycket mer. Rolig labb! Resultatet var väldigt intressant…

Lab VI – handlar om att analysera kliniska prover odlade i kultur, identifiering av bakterier och jästsvampar i renkultur, biofilm, mörkfältsmikroskopi och mikrobiologisk provtagning på saliv där salivprov och blodprov ges av frivilliga studenter till Lab VII. Vi fick lukta på olika bakteriekulturer på blodplattor och beskriva lukten. En luktade som avföring, en annan luktade som vinäger, en som viol osv.

Lab VII – handlar om att bestämma antikroppar mot munhålebakterier med hjälp av ELISA.

Förutom labbar och föreläsningar har vi även en uppsatsdiskussion där vi får läsa en vetenskaplig artikel och ha ett seminarium där vi diskuterar artikeln med läraren. Det känns lite som case från termin 1. Förhoppningsvis överlever vi allt det här! 🙂