Vi fick rollspela!

I torsdags hade vi ett seminarium i Oral diagnostisk radiologi-kursen där vi fick rollspela med varandra. På Umeås tandläkarutbildningen har vi en panorama ”körkortskurs” inbakad i radiologi-kursen på termin 4 så vi får lov att använda och inneha panoramaröntgenutrustningar efter utbildningen. Jag vet inte vilka lärosäten i Sverige som erbjuder en panoramakurs men jag vet att det finns ett/flera lärosäte/lärosäten som inte erbjuder detta. Då kan man läsa en panoramakurs efter utbildningen för drygt 15 000 kr om man så vill.

Under seminariet lärde vi oss hur man placerar och positionerar patienten i en panorama-apparat och vilka svårigheter man kan möta. Vi rollspelade med varandra och våra roller tilldelades av en sköterska. Vi turades om med varandra så man får både vara patient och tandläkare. Här är exempel på roller:

Patient med örhängen som hen inte kan/vill ta av.
Hyperaktiv 8-årig patient.
Äldre patient i rullstol.
Gravid kvinna som är ängslig över strålningens påverkan på hennes foster.
Tandvårdsrädd tonåring.
Äldre patient med proteser.
Äldre patient med krökt rygg (kyfos).

Det var superroligt att få rollspela! Många av mina kursare har tydligen dolda talanger haha! 😉

För er som undrar så skall alla metallföremål i huvud-hals området tas bort då de kan ge s.k. ”spökbilder” som kan störa tolkningen av en panoramabild. Om en patient bär på örhängen i öronloberna och inte vill/har möjlighet att ta av dom måste öronloberna tejpas upp. Eventuella proteser ska tas ut. Tungan ska vila upp mot gommen och man ska undvika att svälja under bildtagningen som varar i cirka 15-20 sekunder. Man ska vara helt stilla under bildtagningen vilket kan vara svårt för en hyperaktiv 8-årig patient att förstå, speciellt när den coola apparaten snurrar runt ens huvud! Då kan det vara bra att förklara och demonstrera hur apparaten kommer bete sig innan man tar bilden.

Min allra första patient

Idag hade jag min allra första patient. I Umeå är det på termin 4 som man får ha sin första patient. Då får man ta röntgenbilder, närmare sagt hel tandstatus (18 bilder). Dom två första gångerna får man jobba i par där en är ansvarig student och den andra är assistent. Den ansvariga studenten är den som tar alla bilder. Assistenten står i bakgrunden och hjälper till när det behövs. Patienterna var inbokade kl 8.15 men studenterna skulle vara där senast kl 8 för att förbereda behandlingsrummet och öppna upp patientens tidbok osv. Jag var så nervös att jag kom dit redan kl 7 på morgonen!

Innan patienten kom fick vi ta fram material som skulle behövas under undersökningen. Sedan blev vi tilldelade en patient. Jag gick till väntrummet hälsade på patienten, presenterade mig själv och visade patienten vägen till behandlingsrummet. Där stod min assistent Jack och väntade. Sedan var det bara att sätta igång med bildtagningen. Om jag fick sammanfatta dagen skulle jag beskriva den med dessa ord:

nervöst – det är min allra första patient. Det kändes såklart pirrigt!

lärorikt – jag lärde mig otroligt mycket idag! Mycket bättre än att träna på dockor.

utmanande – svårt var det ju, vi är inte experter på detta ännu. Det blev 4 omtag och totalt 37 (!) exponeringar!

stressigt – pga många omtag brister tålamodet. Man vill att patienten ska få gå hem också. Efter varje omgång fick man be patienten att sitta i väntrummet medan man kollar på röntgenbilderna med en ansvarig tandläkare. Eftersom det var kö tog det extra lång tid. Det tog nästan 3 timmar!

besviken – pga många omtag och alla misstag man gör. Men det är mänskligt.

glad – så glad att jag nu har haft min första patient! Från och med idag kommer det bara gå uppåt!

*Pga sekretess får jag inte avslöja något om patienten.

Övning i röntgenbildtagning

Under dom senaste två ”intensivveckorna” har vi fått öva på att ta röntgenbilder. Jag skriver det i parentes då det verkligen inte känns som intensivveckor. Vi har haft det väldigt lugnt faktiskt, trots att vi för det mesta börjar 8 och slutar 17. Den här veckan har vi börjat med materialvetenskapen igen. Den här terminen ska vi få preparera en tand för keramiska kronor bl.a.

Tillbaka till röntgenkursen då. Det är roligt att få testa på något nytt, det känns relevant för vårt framtida yrke. Vi har haft teori i hur man ska ta en bra röntgenbild, men lättare sagt än gjort. Det är mycket som man ska hålla reda på samtidigt. Man ska se till att få med tandens rötter och helst kronorna också på apikalbilderna. På bitewing-bilder ska man se marginal benkant på överkäke och underkäke. 8-bilderna (bilder på visdomständer) är också kluriga att ta. Vi får absolut inte avmontera bilderna (alltså radera bilder som man är missnöjd med). Alla bilder ska visas till lärarna och sköterskorna. Man får observera riktmedlet från alla möjliga vinklar och ibland får jag krypa på golvet nästan haha! Jag får minst sagt träningsvärk i benen och ryggen nästa dag! Ska jag verkligen behöva böja mig så här mycket när jag har riktiga patienter? Hur ska det här gå till? Jag förlorar all min dignitet när jag böjer mig och kryper på golvet och när mina byxor håller på att spräckas pga dessa extrema rörelser.

Efter två omgångar känns det som om jag har någorlunda koll på det, men inte tillräckligt för att kunna ha mina egna patienter. Tyvärr får vi inga fler övningstillfällen. Vi fick ha en kort övning där vi får öva på att placera sensorn på sin kompis. Man får dock inte ta riktiga röntgenbilder på sina kursare då det måste finnas en adekvat anledning till att bestråla någon. Bedömningen görs av en tandläkare och man måste tydligen ha remiss och hela konkarongen. När jag övade på sensorplacering med min kompis fick vi själv känna hur det känns att ha en sensor i munnen. Kanterna på sensorn är kantiga och kan trycka hårt mot gommen och munbotten. Jag tycker själv inte det gör så ont, men det känns obehagligt iallafall. Vi fick lära oss hur man ska placera sensorn för att undvika obehag och smärta för patienten. Det är ju en sak att ta bilder på en docka, men att ha en riktig människa framför sig är en annan sak. Patienten kanske inte kan gapa så stort. Hen kan ha ont och rycka till, hen kan ha kväljreflexer bl.a.

Patienter som kommer till oral diagnostisk radiologi-avdelningen på NUS och får bilderna tagna av studenter betalar halva priset. De blir också informerade om att det kan ta tid då det är studenter som tar bilderna och att de behöver ett godkännande av en lärare innan de får gå hem. Ibland är patienten inte medveten om detta och parkeringstiden kanske går ut, och då blir dom inte så glada.

Imorgon har vi våran allra första patient!! Det känns läskigt, spännande och förhoppningsfullt på en och samma gång. Jag hoppas inte jag gör stora fel. Hoppas patienten är snäll och förstående. Eftersom det är våran allra första patient under utbildningen kommer vi få jobba två och två. Den ena är ansvarig och tar alla bilder medan den andra står bredvid och assisterar. Det känns bra att ha sin kompis bredvid sig så att man inte känner sig att man är helt ensam. Vi ska få ta hel tandstatus med 18 bilder.

Första patienten imorgon, here we go!