Implantat-installation på modell

Under utbildningen får vi inte installera implantat på patienter, men vi får lära oss mycket om implantat i övrigt. I stort sett har vi god kunskap om vad implantat är, hur behandlingsgången går till, komplikationer, risker, för- och nackdelar etc. Tidigare har vi fått öva oss att lösgörande av implantatstödd bro på modell.

Idag hade vi en gästen Kari Saksa från Dentsply Sirona som pratade lite om deras produkter med fokus på Astra Tech Implant System EV. Eftersom vi satt i en mindre sal med 20 personer fick vi alla bära munskydd vilket jag tycker är ett bra initiativ. Så länge man använder den rätt tror jag den ger effekt på att förhindra smittspridning. Saker som vi fick öva praktiskt två och två:

Saker som vi fick öva praktiskt idag:

  1. Avlägsna läkdistans med en mejsel.
  2. Applicera avtryckstopp för implantatnivå 
  3. Montera anu abutment driver i driver handle och plocka upp distanser uni abutment. Anslut Torque wrench till mejselhandtaget, dra ut till 25 Ncm.
  4. Skruva på avtryckstoppen och montera på uni abutment distanserna.
  5. Förankra läkhättor på distanser, sätt tillbaka läkdistans med hexagonmejsel.

En rolig kuriosa som jag lärde mig under seminariet idag var att Mayakulturen (runt år 600) hamrade in snäckskal för att ersätta förlorade tänder istället för dagens implantat som är ett av många terapialternativ för att ersätta förlorade tänder! På den tiden hade man inte bedövning, så tänk er att hamra in snäckskal genom tandköttet och in i käkbenet…kunde inte vara så behagligt!

Annons

Griskursen på termin 8

Under vecka 40 har vi haft griskursen som är en preklinisk operationskurs i parodkursen som vi läser inför parodontalkirurgi där vi ska få utföra på patienter under höstens gång. Var och en av oss studenter får jobba med en griskäke. Vi har sett framemot den här kursen länge då vi hört att den har varit givande för äldreterminare. Att jobba på grisarkäkar är nog det närmsta man kan komma för att efterlikna operation på människan.

Griskäkarna kom i frysta lådor. En kort stund innan passet placerades de ut på bänkarna så att de får tina upp i rumstemperatur. Jag förväntade mig att de skulle lukta lite, men det gjorde de faktiskt inte! Hur går detta till då? Jo, innan passet fick vi ett kompendium att läsa på som handlade om den prekliniska operationskursen. Vi har även haft en del föreläsningar både i käkkirurgi och parodontologi angående kirurgiska tekniker samt om parodkirurgi i allmänt. När vi väl är på sal går läraren (övertandläkare i parodontologi) igenom kirurgiska tekniker praktiskt på en griskäke. Läraren går igenom tips och tricks, vad man ska tänka på, viktiga strukturer osv. Därefter får vi jobba på var sin griskäke och försöker öva praktiskt.

Första passet fick vi göra gingivektomi, lägga sårpackning och sedan lära oss att suturera i skum.

  • Gingivektomi – man avlägsnar gingivan (mjukvävnad) för att få en reduktion av fickdjupet, men man behöver hålla sig inom den keritiniserade gingivan då den är väsentlig för tandens skydd. Man tar en speciell pincett för att markera blödningspunkter. Man tar sedan skalpellen och gör snitt apikalt om blödningspunkterna och tar bort den volyminösa gingivan. Det här gör man man på hyperplastisk gingiva där patienten har horisontell bensänkning utan benfickor.
  • Sårpackning – Man täcker sårytan efter en gingivektomi, dels för att underlätta att hålla området rent och fritt från störande irritament som tandborstning, men också för att minska obehaget för patienten när en stor omfattande såryta ska läka. Man byter ut sårpackningen efter en vecka. Det var svårare än vad jag trodde. Ett tips är att ha sårområdet rent och torrt, det ska inte blöda så mycket, annars kommer sårpackningen att stelna direkt. Arbetstiden är ganska kort, så det gäller att man jobbar snabbt och metodiskt. Tur att man har en griskäke som är död så det blödde inte vilket underlättar! I skolan får vi använda Coe-Pak Automix Base/Accelerator.
  • Suturera – vi får lära oss att suturera med enkla suturer, vertikal madrassuturer med och utan backslynga, horisontell madrassuturer samt korssuturer. Allt detta gjordes på sydyna av skum.

Andra passet lärde vi oss att fälla mucogingival lambå buccalt och lingualt. Sedan fick vi suturera ihop lambån med enkla suturer. Därefter gjorde vi en distal wedge distalt om sista molaren för att senare suturera ihop det med vertikala madrassuturer. Sist men inte minst övade vi på lösgörande av implantatstödd bro på modell!

  • Mucogingival lambå – man fäller ut och lösgör mucoperiost-vävnaden från ben genom intracreviculärsnitt med skalpell. Sen tar man rasparatorium och fäller ut lambån mer. Vi undviker att lägga avlastningsnitt i det här läget då vi får öva på en modifierad. lambåoperation. Man kan nu avlägsna granulationsvävnaden och kyrettera mekaniskt för att avlägsna tandsten och biofilm. Man rengör sedan med koksalt och gasväv. Sen suturerar man ihop det hela med enkla suturer. Fördelen med denna teknik är att man får bra åtkomst för att kyrettera i svåråtkomstliga ställen. Tips: knyt inte suturknuten på papillen eller approximalt, det kan irritera tandköttet under läkningsprocessen. Knyt istället buccalt. När man fäller ner lambån kan man börja med papillerna, det blir enklare då. När man gör intracreviculärsnitt eller avlastningssnitt ska man undvika att dela papillen i hälften, det blir så svårt att få ihop det senare, framförallt när det gäller estetiska zonen.
  • Distal wedge – man fäller ut en kilformad öppning (triangulär) utifrån ett distalriktat avlastningssnitt distalt om sista molaren. Då får man en tunnare vävnad och därmed när man suturerar ihop sårändarna fås en fickreduktion pga tunnare vävnad. Här kan man förslagsvis suturera ihop med vertikal madrassuturer.

Jätteroligt pass, vi lärde oss massa nya saker! Ni som läser detta och inte förstår så mycket – ni kommer förstå detta när ni läst igenom föreläsningar i käkkirurgi och parodkirurgi. Tycker ni det är svårt att suturera kan ni göra som jag gjorde och suturerade på en banan. Hur gjorde jag då? Jo, jag köpte raka nålar och sytrådar från Panduro. Pincetterna köpte jag från Biltema. Lite synd att man inte kan få tag på en nålförare, men jag fick ersätta den med en pincett istället. Nålen värmde jag upp över eld för att böja den så att den skulle likna böjda suturnålar vi använder i skolan! Kolla på YouTube om hur man gör respektive suturer och öva hemma innan passet, då kommer ni få ut mycket mer av passet. Det gjorde jag och det hjälpte mig mycket då jag var mer förberedd än många andra klasskompisar. Nu ska ni få se på en del bilder från griskursen. Varning för känsliga tittare!

Masterexamen i odontologi?

Jag har fått en del frågor om masterexamen efter avslutad grundutbildning gällande de olika lärosätena. Så vitt jag förstår det får nyutexaminerade tandläkare från Göteborgs Universitet begära ut både masterexamen i odontologi och tandläkarexamen (yrkesexamen), medan nyutexaminerade från KI och Umeå får enbart tandläkarexamen (yrkesexamen). Däremot erbjuder KI en påbyggnadsutbildning på 30 högskolepoäng ”masterexamen i odontologi” efter avslutad grundutbildning. Malmö högskola hade tidigare också dubbla examina men de har slutat med det har jag för mig.

Nivå på utbildning: Tandläkarutbildningen är en yrkesutbildning på masternivå – och tandläkare är ett legitimationsyrke. Detta gäller alla fyra lärosäten. Den engelska översättningen av ”Tandläkarexamen” är ”Master of Science in Dental Surgery”.

Tandläkarexamen motsvarar en master – både i Sverige och utomlands. Det innebär att vi är kvalificerade för forskarutbildning var som helst i världen. Därför har UKÄ bestämt att tandläkarexamen ska översättas till engelska med ”Degree of Master of Science in Dental Surgery”. Då råder det ingen tvekan om vad vi har för kompetens, vi är tandläkare OCH vi har behörighet att börja forskarutbildning (bli doktorander). Det innebär att det egentligen inte har någon praktisk betydelse att vi inte fått en masterexamen i odontologi.

Argumenten för dubbla examina är att ge yrkesexamen ett mer internationellt gångbart status samt att i större utsträckning förbereda studenterna för forskning. Detta är inte helt rätt tycker jag eftersom ”Degree of Master of Science in Dental Surgery” (tandläkarexamen) och ”Degree of Master of Science in Dental Science” (masterexamen i odontologi) skapar snarare förvirring än högre status internationellt. Sveriges odontologiska föreningar (SOF) har genomfört en enkätstudie där det framkommer att dubbla examina påverkar anställningen och lönesättningen i väldigt liten grad. Det är olämpligt att använda dubbla examina från grundutbildningen som särskild merit vid anställning i allmäntandvården då den inte säger någonting om den nyutexaminerande tandläkarens kompetens. Man ska däremot titta mer på vilka kurser som ingår i utbildningen på varje lärosäte och värdera varje enskild tandläkares förmåga. Till slut ser man att det praktiskt inte spelar så stor roll vart man pluggar. Man blir så småningom alla ”tandläkare”.

Materiallabbet där vi övar på att borra på fantommodeller (dockor)

Dags för kirurgi på termin 8!

Jag har sett framemot att få börja plugga igen då jag har hört mycket gott om utbildningens åttonde termin som har fokus på kirurgi och examensarbete.

På griskursen ska vi få göra gingivectomi, lambåoperation med ”distal wedge”, sutureringsövningar som innefattar allt ifrån enkla suturer till stående madrassuturer med backslynga samt kirurgisk packning. Vi har blandade känslor kring detta, det är både läskigt och spännande att få börja med något helt nytt som vi inte hållit på med tidigare! Det diskuteras idag om griskäkarna i framtiden kommer ersättas med något annat pga. djuretiska skäl, men än så länge får vi ha kvar momentet. Griskäkar är kanske det bästa alternativet i dagsläget i övningssyfte.

Sedan är tanken att vi ska få operera på patienter under handledning av parodontologer och käkkirurger. Målsättningen är att alla studenter ska få operera på var sin patient, men i dagsläget vet vi inte riktigt hur det kommer se ut i och med Covid-19.  

På schemat har vi tider där det står ”examensarbete”. Tiden är avsatt till allt som rör examensarbetet såsom inläsning, datainsamling, förberedelser, skrivningar, möten osv. Vi har haft ett möte med vår handledare om hur vi ska finslipa protokollet inför datainsamlingen. Godkännande av medicinska chefer vid käkkirurgi och Neuro- huvud- halscentrum på Norrlands universitetssjukhus är avcheckade! 

Förutom kirurgi och examensarbete har vi andra pågående kurser som protetik, vetenskaplig metodik, endodonti, allmän vuxentandvård, ortodonti och tandvård för patienter med särskilda behov. Det sker små ändringar i rutinen på kliniken så det gäller att hänga med uppdateringen. Nuförtiden får vi ha visir på oss så fort vi pratar med patienten (innan behandlingen) samt under hela behandlingsgången. Vi har bytt från att använda skvättis till att använda genomskinliga plastförkläden. Vi får inte gå och hämta material mitt under behandlingen, utan då gäller det att tillkalla sköterskor. Man känner sig så hemsk när man trycker på ringklockan upprepade gånger tycker jag, stackars sköterskorna som får stå ut med oss!

Det är skönt att vi från och med nu slipper skriva överdrivt långa terapiplaner. Våra daganteckningar börjar mer och mer likna det man ser där ute i allmäntandvården. Helt fantastiskt att i mindre usträckning oroa sig för återbud från patienter. På åttonde termin får vi många av våra patienter tilldelade till oss så man behöver inte ringa till lika många patienter vilket bidrar till mindre stress. Jag ser verkligen framemot att få skriva mer om vad vi har fått göra och om våra upplevelser under terminens gång. Termin 8, nu kör vi!  

Operation av griskäke. Övning inför patientbehandling.
Här är en gammal bild från termin 7 när utbytesstudenter från Japan kom på besök innan restriktioner infördes!

Jag har covid-testats!

Det har satts igång en masstestning på Umeå Universitet där 20 000 studenter och medarbetare erbjuds ett test för aktiv covid 19-infektion. Datan från studien kommer Folkhälsomyndigheten att analysera och tolka för att få bättre insikt i hur en terminsstart kan påverka pandemin.  Detta är den den hittills största prevalensundersökningen av covid-19 som gjorts i Sverige! Under veckan har vi fått många mail i inkorgen från skolledningen med uppmaningen att testa sig själv.

Testet är i form av egenprovtagning vilket innebär att man testar sig själv hemma. Därefter lämnar man tillbaka provet där man hämtade det. Efter en vecka uppmanas alla deltagare att göra en ny provtagning för att följa spridningen. Försvarsmakten lämnar ut materialet för egenprovtagning och samlar också in proverna.

Jag hämtade ut provet som var i ett vitt kuvert vid universitetets campus och cyklade hem för att testa mig själv. Testest funkar så här:

  1. Man registrerar sig i en app
  2. Tvättar händerna noga i minst 20 sekunder
  3. Packar upp kuvertet. Inne finns ett provrör med koksalt, absorbent, provpinne och en plastpåse med ziplock.
  4. Sedan tar man provpinnen och tar ett prov i svalget (undvik kontakt med tungan) i 5 sekunder och ett prov i näsan i 20 sekunder.
  5. Man spottar sedan saliv i en assiet för att senare doppa toppen av provpinnen i saliv.
  6. Sedan rör man toppen av pinnen i ett provrör med koksalt i 30 sekunder.
  7. Släng pinnen och skruv locket på provröret och lägg det i påsen tillsammans med absorbenten som ska vara vikt 2 ggr.
  8. Nu kan man lämna provet för analys!

Detta är en stor satsning av universitetet och många frivilliga ställer upp och hjälper till vilket jag tycker är fantastiskt! Det känns bra att få bidra till studien och jag tror studieresultatet kommer gynna Folkhälsomyndigheten och andra universiteter också. Dessutom kan man även få ett hum om hur många det är som är covid 19-infekterade och asymptomatiska då man inte får hämta ut provet om man känner sig sjuk. De som har symptom får provet hemskickat eller får provet av en vän eller liknande. Provsvaret får man inom ett par dagar! Jag fick mitt provresultat redan dagen efter. För er som är nyfikna så har jag ingen aktiv infektion hehe! Jag har svårt att se hur provet kommer gynna mig som individ men däremot på samhällsnivå är mitt deltagande viktigt tycker jag!

Genomförandet av testest var inte så värst farligt tycker jag. Visst kände man ett visst obehag när pinnen fördes långt ner i svalget men jag fick ingen kräkreflex. För mig var det lite jobbigare när pinnen fördes långt upp i näsan. Det satte igång en kaskad av reaktioner som rinnande ögon, nysningar mm. Men det gick över snabbt!

Försvarsmakten delar upp prover på Umeå universitets campus
Så här ser testet ut innanför kuvertet