Jag har fått en del frågor om masterexamen efter avslutad grundutbildning gällande de olika lärosätena. Så vitt jag förstår det får nyutexaminerade tandläkare från Göteborgs Universitet begära ut både masterexamen i odontologi och tandläkarexamen (yrkesexamen), medan nyutexaminerade från KI och Umeå får enbart tandläkarexamen (yrkesexamen). Däremot erbjuder KI en påbyggnadsutbildning på 30 högskolepoäng ”masterexamen i odontologi” efter avslutad grundutbildning. Malmö högskola hade tidigare också dubbla examina men de har slutat med det har jag för mig.
Nivå på utbildning: Tandläkarutbildningen är en yrkesutbildning på masternivå – och tandläkare är ett legitimationsyrke. Detta gäller alla fyra lärosäten. Den engelska översättningen av ”Tandläkarexamen” är ”Master of Science in Dental Surgery”.
Tandläkarexamen motsvarar en master – både i Sverige och utomlands. Det innebär att vi är kvalificerade för forskarutbildning var som helst i världen. Därför har UKÄ bestämt att tandläkarexamen ska översättas till engelska med ”Degree of Master of Science in Dental Surgery”. Då råder det ingen tvekan om vad vi har för kompetens, vi är tandläkare OCH vi har behörighet att börja forskarutbildning (bli doktorander). Det innebär att det egentligen inte har någon praktisk betydelse att vi inte fått en masterexamen i odontologi.
Argumenten för dubbla examina är att ge yrkesexamen ett mer internationellt gångbart status samt att i större utsträckning förbereda studenterna för forskning. Detta är inte helt rätt tycker jag eftersom ”Degree of Master of Science in Dental Surgery” (tandläkarexamen) och ”Degree of Master of Science in Dental Science” (masterexamen i odontologi) skapar snarare förvirring än högre status internationellt. Sveriges odontologiska föreningar (SOF) har genomfört en enkätstudie där det framkommer att dubbla examina påverkar anställningen och lönesättningen i väldigt liten grad. Det är olämpligt att använda dubbla examina från grundutbildningen som särskild merit vid anställning i allmäntandvården då den inte säger någonting om den nyutexaminerande tandläkarens kompetens. Man ska däremot titta mer på vilka kurser som ingår i utbildningen på varje lärosäte och värdera varje enskild tandläkares förmåga. Till slut ser man att det praktiskt inte spelar så stor roll vart man pluggar. Man blir så småningom alla ”tandläkare”.
