Ska man plugga till läkare eller tandläkare? Ja, jag har tagit upp detta i ett gammalt blogginlägg som ni kan läsa här
I denna video intervjuas jag av Sky Nikodell som i skrivande stund läser sin sjunde termin på läkarprogrammet i Linköping. Titta gärna på hans videos, gå in och lämna en like och dela vidare! Han är en ambitiös läkarstudent som gör videos på YouTube om läkarprogrammet, läkarstudier, studietekniker och allt där emellan! Själv tycker jag han har fantastiskt bra content. Förutom det jobbar han även som IT-konsult. Sky har dessutom varit med på Läkartidningen vilket är riktigt häftigt!
På termin 8 har varje enskild student lite olika tider på schemat där vi får göra operationer, assistera lärare, mottagning, parodkirurgi samt fall/inläsning. Vissa börjar med ”mottagning” och ”lärarassistent” där man får mestadels gå runt och auskultera och assistera käkkirurger när de bland annat utför kirurgiskt avlägsnande av cystor, tumörer, retinerade tänder mm. Lärarna utgår från namnlistan i varje grupp för att skapa ett individuellt schema för varje enskild student. Mitt efternamn börjar på ”n” och då är jag en av de första i grupp C och får utföra operation först! Ibland kan det kännas skönt att t.ex. ha haft moment som ”lärarassistent” eller ”mottagning” för att värma upp inför operationen, men så var inte fallet för mig! Den första veckan på käkkirurgen kastades jag in i ”operation” som handlar om att man får själv handlägga patienten, fälla lambå, operera ut en retinerad visdomstand, suturera ihop och ge patienten post-operativ information. Självklart har man en lärare som assisterar om man behöver hjälp.
Undrar ni om jag var nervös inför operationen? Svaret är ja! Lyckades bara sova 3 timmar kvällen innan. Det ironiska med det hela var att jag fick rådet av min handledare (käkkirurg) att sova bra kvällen innan och vara så påläst som möjligt. Påläst kan ni ana att jag var. Läste igenom en del kurslitteratur om visdomstandskirurgi, kollade på YouTube filmer, läste föreläsningsanteckningar och övade hur operationen skulle gå till i mitt huvud om och om igen! Däremot hade jag dålig sömn.
Då var det plötsligt dags för operationsdagen. Jag vaknade 6:30 och drog direkt till skolan utan att käka frukost (ingen bra idé), undvek att dricka kaffe för att inte få skakiga händer. Jag bytte om till vita klinikkläder och väntade utanför käkkirurgimottagningen halv nervöst. Läraren kom, hämtade in mig och informerade om att jag skulle byta om till blåa operationskläder och bära en operationsmössa innan jag fick stiga in i operations-slussen. Där träffade jag min kliniska handledare/lärare under operationen som är en duktig ST-tandläkare i käkkirurgi som tidigare varit sjukhustandläkare. Pratade lite med honom och frågade om tips till hur man kan få ST i käkkirurgi som är nog den tuffaste specialisttjänstgöringen inom odontologi, det är hög konkurrens att komma in. ST i käkkirurgi tar minst 4 år, men det är vanligt att det tar 5 år då det inte är lätt att hinna med alla moment som man bör ha avklarat innan man får tillkalla sig själv som käkkirurg.
Tillsammans gick vi igenom patientens journal med anamnes, röntgenbilder, remiss osv. Tanden som skulle opereras ut är en mesialtippad 48 som orsakade upprepade pericoronit (inflammation runt tanden) som var jobbigt för patienten. Tidigare har patienten opererat ut tand 38 hos käkkirurgen av samma orsak. Tanden hade intim relation till mandibularkanalen, var omsluten av kortikalt ben, ingen synlig follikel, hade krokiga rötter, hade välutvecklad krona. Tanden bedömde jag som en 2:a i svårighet på en skala från 1-3 som innebär att tanden är relativt svår att avlägsna. För er som undrar, vissa visdomständer går att extrahera bort med tång om den ligger rakt upp, har tillräckligt avstånd till vitala strukturer (nerver, kärl) och sitter högt upp på benet bl.a. Men många visdomständer får inte plats i käken och sitter snett mot andra tänder halverupterat. Då är det betydligt svårare att dra bort den med tång utan att skada omkringliggande vävnader.
Efter att ha läst igenom remiss, journalen, kollat på bilder så var det dags att presentera sig till patienten. Patienten ville gärna ha sederande (lugnande medel) då tidigare operation tog lång tid och upplevdes vara jobbigt. Det fanns inga kontraindikationer så hon fick lugnande medel inför operationen. Viktigt att patienten har någon att gå tillsammans med hem efter operationen då patientens reaktionsförmåga kommer vara sämre. Att köra bil och cykla samma dag som operationsdagen är inte ok. Patienten fick även 1g Alvedon som preoperativ ordination som smärtkontroll. Ett tips är att man ska presentera sig innan patienten får lugnande då det är vanligt att de glömmer bort vem du är ifall du presenterar dig när patienten är påverkad av läkemedel.
Efter det tog jag på mig munskydd, förkläde och handskar för att ge patienten lokalbedövning. Det är upp till mig hur jag vill bedöva, så länge patienten är välbedövad är det bra. Jag gav 1,5 ampull mandibularblockad och lingualisblockad, 1 ampull buccalisblockad och 0,5 ampull infiltration vid apex av tand 47 (totalt 3 ampuller). Det gick bra med bedövningen då patienten kände snabbt att läppen, halva tungan och tandköttet var bedövat. Jag gick ut med min lärare och tvättade oss inför operation. Jag tog på mig skyddsglasögon och operationsmunskydd. Sedan tvättar jag förutom händer även armarna rikligt med tvål och vatten, följt av torkning med torkpapper. Sedan spritas händerna och armarna med rikligt med handsprit. Man går med händerna upp in i operationssalen där sköterskan tar på mig sterila operationskläder samt sterila handskar. Jag råkade snurra åt fel håll vid påklädnaden så det var lite pinsamt haha! Under tiden har patientens ansikte tvättats med sprit och sköterskorna har täckt patientens ansikte och huvud med en filt så att bara munnen är näsan är synlig. Det var då som jag insåg vad som skulle hända. Här står jag med operationskläder och är ansvarig för operationen av visdomstanden med en skalpell i handen medan läraren står där med en sug och assisterar mig! Kändes konstigt med ombytta roller, men jag var taggad på detta så det kändes ändå bra, skräckblandad förtjusning kan man säga!
Jag gjorde ett intracreviculärsnitt från mesialt om 46:an ända bak distalt om 48. Det var lite svårare än att göra det på griskäke då grisen var död och det var inte lika mycket motstånd när man skulle göra snittet. På en levande patient är det mer stramt. Men när jag kom distalt om 47:an var det betydligt mycket lättare att föra ner skalpellen i tandköttsfickan då det säkert var inflammerat i den regionen. Avlastningssnitt lade jag lateralt om ramus framkant. Sedan tar jag raspatorium och fäller ner en mucoperiostlambå. Ibland var det lite svårt att få med hela periostet. Langenbecks hake använde jag sedan för att hålla ut lambån och se käkbenet bättre. Men jag upplevde att det var slipprigt och jag tappade greppet om lambån flera gånger. Nästa steg är då att borra bort ben buccalt med rundborr för att se emaljcementgränsen på visdomstanden. Här behövde jag inte borra mycket då tanden var inte djupt retinerad i käkbenet. Därefter försökte jag luxera ut tanden med hävel. Den rörde sig lite men låste fast i 47:an som förväntat. För att förenkla processen tar jag en fissurborr och delar kronan från rötterna precis vid emaljcementgränsen. Det gick ändå inte att luxera ut tanden, så nästa steg är då att dela rötterna i bucco-lingualled. Ett misstag som jag gjorde är att jag inte delade mitt i furkaturen utan hamnade lite mesialt och delade mesiala roten i två delar istället. Det försvårade operationen markant då man får luxera ut små fragment av rötterna och det är svårare att inspektera sedan om man fått ut hela tanden eller ifall om det finns små rotfragment kvar. Till slut lyckades jag få ut hela tanden med både luxator och hävel. Jag spolade området med koksalt och använde Lucas sårcyrette för att avlägsna granulationsvävnad, bensekvestrar, lösa fragment osv. För att sluta ihop lambån suturerade jag med enkla suturer samt madrassutur vid avlastningssnittet. Det här var för mig ett av de svåraste momenten hittills då jag var ovan med att suturera i ett så trångt område så långt bak i munnen. Fick göra om suturerna enstaka gånger men det slutade bra i alla fall! Slutligen tar man en koksalt-indränkt kompress och trycker ut koksalt som finns mellan lambån samt rengör området för att göra slutkontroll, följt av att patienten får bita i en lätt blöt kompress för att stilla blödningen. Man gör en slutlig inspektion av mjukvävnad, läppar, granntand. Se till att man inte har skadat läpparna med instrumenten vi använt. Jag råkade slänga den blöta använda kompressen med blod i asken med rena kompress. Jag tappade också kronan av tanden på golvet under inspektionen. Oopss…
Jag fick bra handledning av läraren så hela processen kändes tryggt både för mig och för patienten. Roligt nog tyckte patienten att denna operation gick mycket smidigare än förra operationen hos en käkkirurg! Givetvis var nog den andra tanden svårare att avlägsna, men det gjorde mig glad att patienten var väldigt nöjd med behandlingen! Läraren tyckte att jag skulle vara nöjd över arbetet då det är min allra första op avl av en visdomstand och en ganska svår tand att börja med dessutom. Det gjorde mig väldigt glad, ville bara hoppa upp i luften! Jag har dock mycket kvar att lära mig och behöver mängdträning som allt annat egentligen. Käkkirurgi är kanske inte så hemsk ändå, intresset för det växer efter dagens pass.
Efter att ha gett postoperativ information till patienten och patientens kompis (medföljande) så var jag med när ST-tandläkaren dikterade i journalen om dagens behandling. Det var så rolig dag, ett av de roligaste momenten under utbildningen hittills! Man ser framemot att göra det om och om igen. Passade på att ta några bilder i omklädningsrummet, jag var ganska stolt förstår ni.
Kevins tandläkarblogg 