Parodkirurgi

En lånad bild på horisontell bensänkning i andra och tredje kvadranten.

Förutom operativt avlägsna visdomständer får vi även utföra parodontalkirurgi (parodkirurgi) på termin 8! Vad innebär det då? Jo, patienter som får genomgå parodontalkirurgi är de som har tandlossningssjukdom (parodontit) med djupa patologiska tandköttsfickor där man bedömer att det blir mer fästevinst och fickreduktion med kirurgi jämfört med icke-kirurgisk mekanisk infektionsbehandling. Det man gör är att man fäller ut tandköttet med en mucoperiostlambå och sedan utför man mekanisk infektionsbehandling under tandköttskanten.

Parodkirurgi-avdelningen delar operationssalar med käkkirurgerna så dagen börjar med att jag byter om på 8 tr på Norrlands universitetssjukhuset till operationskläder. Det är alltid en student som står vid receptionen och inväntar. ifall operatören (jag) skulle sjukanmäla mig så hoppar reserven in och opererar. I och med att jag kom på avsatt tid kunde reserven gå hem i lugn och ro. Jag går in till operationssalen och loggar in till journalsystemet i T4 och läser på lite om patienten. Det är så att vi har möjligheten att läsa på lite om patienten några dagar innan operationen till skillnad från käkkirurgi där vi inte har möjlighet till att göra det. Parodlärarna rekommenderar att vi kommer dit pålästa, helst med en ritning över hur man ska göra sitt snitt och hur man ska planera och handlägga behandlingen. När patienten kommer hälsar jag på hen och uppdaterar anamnesen. Finns det nya läkemedel? Hur mår patienten? Akuta besvär osv. Jag mäter fickdjup vid aktuella tänder för att kontrollera om tidigare fickstatus stämmer. Därefter lägger jag bedövning. I det här fallet skulle jag behandla tänderna 23 och 24 så jag väljer att lägga bedövning med infiltrationsteknik buccalt om 23 samt palatinalt på foramen incisivum, totalt 2 ampuller. Därefter går jag ut och tvättar händerna och armarna och spritar noggrant. På vägen in till operationssalen gick en käkkirurg förbi mig och ville skaka min hand. Jag har läst i våran studenttidning att en tidigare student föll för hans ”prank” och skakade hans hand (pre-corona). Då får man nämligen börja om med sin tvätt igen då man brytit mot aseptiken haha! Denna käkkirurg är väldigt rolig och komisk, han brukar skämta runt och är en av studenternas favoriter!

Hursomhelst föll jag inte för lärarens prank. Jag gick stolt in till operationssalen och sköterskan tog på mig gröna operationskläder och sterila handskar. Det står alltid en klinisk handledare (lärare) med dig under hela operationen på parod som på käkkirurgi. Läraren står där som stöd och assisterar när det behövs. En av lärarens uppgifter är att suga rent i operationsfältet så att du har bättre insyn.

Jag kontrollerar därefter om patienten är bedövad. Därefter lägger jag mitt intracrevikulärsnitt/gingivalrandsnitt med skalpellen från 25d till 22m både buccalt och palatinalt. I parod undviker man att lägga avlastningssnitt så långt det går då man brukar kunna ha bra insyn ändå. Avlastningssnitt kan förbättra insynen men nackdelen är att det kan bli längre läkningstid för patienten.

Jag fäller ut mucoperiostlambån med raspatoriet. Sedan avlägsnar jag granulationsvävnad och den biten är faktiskt en av de svåraste bitarna under hela operationen tycker jag! Granulationsvävnad har benägenhet att sitta ganska hårt och det är klurigt att avlägsna helt och hållet med sicklar och excavatorer. Efter att man avlägsnat tillräckligt bra med granulationsvävnad går man vidare med att avlägsna tandsten med sicklar. Jag använde även ultraljud under koksaltbegjutning för att göra rent i området. Sedan tar jag en gasväv och dränker den i koksalt innan jag drar den fram och tillbaka mellan aktuella tänder. Det här var revolutionerande tycker jag! Den gjorde rent otroligt bra. Mycket av resterna från granulationsvävnaden följde med hur lätt som helst! Här har man möjligheten att behandla vertikala fickor t.ex. med bennersättningsmaterial men i mitt fall hade patienten horisontell benförlust som bedömdes inte behöva någon benersättning. Man kan också utföra osteoplastik, dvs. justera benet med en borr för att skapa mer gynnsamma förhållanden, men det gjorde inte jag.

Jag suturerar ihop såret med dubbla enkla suturer. Rengör sårytan med en koksaltdränkt kompress. Jag går igenom postoperativ information med patienten angående smärta, svullnad, munhygien, kost osv. Sist men inte minst kontrollerar jag blödningen extra noga i och med att patienten står på Trombyl vilket kan störa den primära hemostasen. När patienten gått hem skriver jag en daganteckning precis som jag brukar göra på Studentkliniken vanligtvis. Jag skriver vad jag gjort (bedövning, operation, suturering, blödningskontroll, när suturerna ska avlägsnas, efterkontroll osv).

Jag tyckte själv det gick ganska bra generellt. Det svåra tyckte jag var som sagt att avlägsna granulationsvävnaden, men sutureringen var också knepig. Jag måste öva mer på tekniken helt enkelt, det krävs mycket mer träning för att det ska sitta naturligt. Nu är jag fortfarande klumpig med nålföraren och får göra några omtag, men det går lite framåt i alla fall! Läraren tyckte i alla fall jag hade bra handlag och jobbade skickligt vilket gjorde min dag! Det är roligt att få bekräftelse på att man kanske inte är helt ute och cyklar ändå!

Annons

8 reaktioner till “Parodkirurgi

  1. Hej! Har mer eller mindre slaviskt följt din blogg ett bra tag nu. Vill själv börja plugga till tandläkare så snart som möjligt! Undrar bara hur mycket man måste plugga egentligen? Hur många timmar sitter man om dagen och pluggar (bortsett från föreläsningar)? Vet att det är högst individuellt men hur var det för dig? Måste man säga hejdå till sitt sociala liv osv? Sen så om du har några allmänna pluggtips, för att få saker gjort och inte prokrastinera hade det varit guldvärt.
    Lycka till med allt!

    Gillad av 1 person

    1. Tack för att du läser bloggen! För mig spenderar jag cirka 3 timmar efter skolan för att plugga, så det är ganska många pluggtimmar totalt om jag ska vara helt ärlig. Men det betyder inte att man kan offra sitt sociala liv för det heller! Pluggar man smart och planerar rätt kommer man hinna umgås med vänner och familj och hinna vila och träna också! Men jag kan säga att man kommer sitta många timmar på kvällar och helger för att plugga, framförallt inför tentor. Ibland får man skjuta upp sociala aktiviteter, offra lite sömn osv. Så är det bara ibland! Det viktigaste är att du hittar en balans mellan plugg och fritid, det är så man klarar sig under de kommande 5 åren, annars blir man utbränd halvvägs. Mitt allmänna pluggtips är att anteckna på OneNote (digitalt), lägg upp pluggtiden med Pomodoro-tekniken och belöna dig själv om du gjort ett bra jobb! Plugga inför tentor med ”active recall” och ”spaced repetition”.
      Hoppas mitt svar hjälpte dig lite och jag önskar dig lycka till!

      Gilla

  2. Tack för svar! One note har jag hört en del om, ska ta en närmare titt på det. En annan sak jag undrar över är om det plugget blir lättare när det blir mer praktiskt? Det har jag hört väldigt ofta att de två första åren är jobbigast pga all teori men så fort det blir praktiskt så blir det mycket lättare? Eller är detta en myt?

    Gilla

    1. Det skulle jag säga är definitivt en myt. Ju längre upp man kommer desto mindre faktabaserad kunskap, det är kanske det som många anser är lättare. Man behöver inte lära sig citronsyracykeln i detalj och man behöver inte kunna alla jonkanaler och aminosyror utantill, på så sätt blir det ”lättare”. Men däremot ska man kunna ha en djupare förståelse och kunna koppla ihop allt som man lärt sig. Om patienten kommer med en svullnad t.ex. ska man fundera på vad det beror på. Har patienten smärtstillande (farmakologi)? Är det infektion? (Mikrobiologi, käkkirurgi, akut tandvård, oral diagnostik, endodonti, parodontologi)? Kommer infektionen från tanden eller från tandköttet? Ska patienten ha antibiotika (farmakologi/käkkirurgi)? Vad ser vi på röntgen (radiologi)? Ska vi rotfylla (endodonti)? Vilket material ska vi lägga som täckförband och vilken fyllning (materialvetenskap)? Som du kan se måste man koppla ihop sina kunskaper från alla dessa ämnen som vi har läst från termin 2 till termin 8. Så på så sätt blir det mycket mer utmanande än att lära sig teoretisk kunskap och plugga in det utantill. På högre terminer krävs det en helt annan typ av förståelse och det ställs höga krav på dig som student ju högre upp du kommer då lärarna ser dig mer som en ”kollega” än en ”student”. Hoppas mitt svar kunde hjälpa dig 😀

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s